Häfte med Robert Jäppinens texter till tolvårsdagen för hans bortgång.

 
Detta var inget jag hade planerat att göra, utan något hände 10/6 som fick mig att tänka och komma fram till att jag ville göra ett häfte av Roberts affisch med samma namn från 1998. Affischtexten börjar:

– MANIPULATION –
”GLOBAL SUPER-PERFORMANCE MED RINGEN I NÄSAN”

SISTA PUNKTEN I MIN UNDERSÖKNING OM VANANS MAKT 1972 – TID – EN VECKA – FRÅN MÅNDAG TILL MÅNDAG NOVEMBER 1972.

Tolv är ju den ena heliga siffran i Bibeln, och det finns en anknytning till evangelierna i denna ”performance”.

På kvällen 10/6 började jag göra häftet, så det var klart till att publiceras på tolvårsdagen för Roberts bortgång, 12/6. (Det var ju också datumet för toppmötet mellan Trump och Kim Jong Un, vilket gick bra ihop sedan Robert, som hans texter visar, vigde livet åt att kämpa för fred.)

Jag har aldrig förr markerat ett datum ”siffersymboliskt” på detta sätt.
Jag hittar inget om det på nätet nu, så det var nog något jag tolkade in för ett par år sedan, att utgivningsdatumet för Jonas Hellborg och Shawn Lanes album, Zenhouse – 9/11 1999 – var ett valt datum utifrån betydelsen av siffran 9 i Buddism. (Jag har inte det albumet, men ett par andra av dom.)
Hur som helst skulle det ha intresserat Robert att siffran 9 har betydelse i Hinduism och Buddism, sedan han ofta använde siffran 99 (eller 999) i saker han gjorde. Det var för honom ”den exakta siffran”. (Om man säger ”hundra” kan det vara lite mera eller mindre. Med 99 blir det som med gränsvärden i matematik, när en kurva kryper närmre och närmre ett visst värde. 99 är exaktare, 999 ännu exaktare etc.)
För mig känns 99 som en extrem siffra jämfört med Bibelns 7 och 12, som är grundade på de 7 dagarna i en vecka, och 12 timmarna på dagen och 12 månaderna i året (och 12 stammarna i Israel, 12 disciplar och kanske något mera jag inte vet).

Nog om det. Jag tänkte alltså att det bara finns en tolvårsdag och gjorde häftet med Roberts undersökning från 1972. Han har sagt till mig att en del av syftet var att han ville se att det var möjligt för Jesus att styra förloppet så att han korsfästes just på fredag i påsken, vilket var viktigt. Jag har skrivit om detta i förklaringarna till affischtexten.
Då jag trodde jag var klar med häftet upptäckte jag att det minsta sidantalet man fick ha var 16. Därför har jag lagt till två bilder och en väsentlig text från en länk på hemsidan jag gjorde för Robert, Kuckeliku-Evig. Jag har lagt ut båda texterna.
Se på min andra hemsida:

– MANIPULATION – ”GLOBAL SUPER-PERFORMANCE MED RINGEN I NÄSAN”

Den andra texten finns här:

Berättelsen om flykten och löftet till livet.

Jag fick just häftet själv och läste det. Jag tycker det är trevlig läsning, och det är väldigt lyckat att den andra texten kom med. Man får lite bakgrund till Roberts livsverk.

 

 

Fake News talar med Torger om undermedveten porträttlikhet och engelska resereportage.

 


Intervju gjort nyligen på Andarnas Hus. ”FN” är Fake News-journalisten.

FN: Torger, i din fascinerande bok, Out of This World – Teckningar, drömmar det undermedvetna, har du sidangivelser för ”Ansikten som omedvetet fått porträttlikhet.” Förklara.
TB: Jag borde nog ha skrivet ”undermedvetet fått porträttlikhet”, för det är vad som har skett. Det sker allt oftare i mina teckningar. Precis som i drömmar kopplas saker undermedvetet. Jag har inte tanke på nån särskild person alls när jag tecknar ett ansikte, men ser i efterhand att det blivit likt någon viss, och kan förstå varför det kopplats och uttryckts undermedvetet.
FN: Ditt undermedvetna skulle man bara vilja åka en rundresa med, känns det som. Är det såhär Björn Afzelius-teckningen kommit till?
TB: Ja. Jag hade sett en dokumentär om honom 2015. Någon eller några dagar efteråt gjorde jag teckningen där, till min förbluffelse, plötsligt hans ansikte kom fram – och på ett väldigt underligt sätt. Detta var första gången det skedde. Teckningen finns med i boken.
FN: Vad jag förstått tecknar du väldigt intuitivt. Jag tror du skrivit på din andra hemsida att du nästan alltid tecknar planlöst?
TB: Just precis. Det är därför så mycket kommer till uttryck undermedvetet. Jag har sällan någon klar idé när jag tecknar, och jag fokuserar väldigt på det rent formmässiga. Det är ofta spännande att i efterhand se att saker kommit fram undermedvetet. Ibland tror man sig teckna en sak och ser i efterhand att man tecknat något annat.
FN: Jag tror du tagit med ett par senare exempel på omedveten porträttlikhet. Joanna Lumley…?
 

TB: Jag tittade på Joanna Lumleys japanska och sibiriska äventyr på Kunskapskanalen. Hon är spontan och rolig. Det har gått två resereportage-serier till med kända skådespelare, som jag tittat på. Jag har en teckning med omedveten porträttlikhet även från serien Storbritanniens glömda byar, med Penelope Keith. Det gick på Axess TV. Det verkar kunna funka bra med skådespelare som programledare i såna program. Kanske sen de är vana med att underhålla? Sen är det ju intressant att man sett dom i saker på tv.
Jag gillade också serien Kanaler, båtar och kärlek, med Prunella Scales, från Fawlty Towers. Hon och maken Timothy West.
Just med teckningen med Joanna Lumley var det något jag hade skrivit bredvid i ritblocket som undermedvetet kopplats till henne. I förordet till Out of This World har jag beskrivit hur detta brukar ske. Jag har inte haft tanke på varken det skrivna eller Joanna Lumley, men hon har kommit fram p.g.a. en association där. Tillräcklig likhet för att det tydligt nog är henne. Hon har lite David Bowies drag, tycker jag.
FN: Vad är pelaren som liksom blommar upp vid huvudet?
TB: Jag hade nyss sett en sån där klassisk pelare på tv. Kanske representerar det något undermedvetet att den ”blommar ut” vid huvudet? Jag kan fråga mig själv så, i efterhand, ofta.
Men som med Björn Afzelius var det någon eller några dar sen jag sett henne på tv. Den nästa teckningen gjorde jag däremot medan jag tittade på Storbritanniens glömda byar.

 


 

Jag gjorde ansiktet till höger först och petade med allt runt ett par dagar sen. Det som intresserade mig var att teckningen påminner om känslan i sådant jag tecknade då jag var 18 – 19. I avsnittet av Storbritanniens glömda byar var Penelope Keith i en otroligt pittoresk liten by i Cornwall. Byn hade en egen särskild segelbåt, som det bara finns några få av, och det var bilder från en regatta. Jag har ju seglat i uppväxten i Fredrikstad, så fina minnen väcks. Jag tror jag känslomässigt hamnade lite i uppväxten p.g.a. det, och att teckningen därför påminner mig om teckningar från då.
Hur som helst var det först ett par dar senare som jag frågade mig om det högra ansiktet var någon särskild, och kom på att det har viss likhet med Penelope Keiths ansikte. Ett långt ansikte tittande på åskådaren, som hon. En manlig version av henne, som det råkat bli.
Jag lärde ett roligt adjektiv samtidigt: Cornish
FN: Teckningen kanske är cornish?
TB: Kanske det, men folk från Cornwall kanske skulle kalla den corny i stället…? Men jag är nöjd med den. Jag brukar sällan ha flera ansikten i mina teckningar.
FN: Kommer den kanske finnas i en ny bok med teckningar, drömmar och det undermedvetna?
TB: Jo. Jag har haft några otroliga drömmar och ”drömerfarenheter” den senaste tiden, så nån gång framöver blir det nog en andra bok som Out of This World.
FN: Det ser vi fram emot!

Från The Twirlies spelning nåndag 29/2. Israelresan, Riff Cohen och Chagall.

 

 

Mitt intryck av The Twirlies spelning i Tel Aviv nåndag 29/2, som det kom för mig för ungefär en vecka sedan. (Icke-linjär tid.)

Sedan jag läser Bibeln en del, och så ofta kollar Familjen Shtisel, är jag rätt mycket i Israel i tankarna. (Än mera tack vare upptäckten av Riff Cohen och två nya böcker med Marc Chagalls konst och ord.)
Jag har stark inlevelse, och då jag tecknade detta hade jag även varit i Jerusalem. Fem nätter på två hotell.
– Att äntligen få se det jag vill se.

På hotellet i Jerusalem drömde jag att jag gifte mig med favoriten av kajorna jag matar.


”Hela vår inre värld är verklig, kanske ännu verkligare än den synliga världen.”
Marc Chagall

 


 

Hur jag fick jobbet som The Twirlies’ designer.


Jag har lite mera information om The Twirlies och hur det kom sig att jag fick göra designen av deras debutalbum, Spin it. ( Se Out of This World Design gör The Twirlies’ debutalbum, Spin it.)
Men då måste jag först beskriva lite kring min imaginära förlovade, Yocheved Gesundheit. Man behöver ha sett tv-serien Familjen Shtisel för att hänga med. Den har gått på Axess, och som jag skrivit i förordet till Out of This World ser jag ett avsnitt nästan varje dag. Jag nämner också Yocheved i förordet.
På bilden ovanför har jag faktiskt omedvetet tecknat henne. Jag gjorde teckningen just efter att hon intervjuat mig om Out of This World. (Intervjun finns på www.lanterna.nu.) Jag har inte tänkt att figuren var någon särskild. Först när jag nästan var klar fattade jag att jag tecknat nån sorts version av henne och mig. Man kan se att hon är en aspekt av mig, på hur hon har ett ben som ser ut att vara avrivet, motsvarande jag har en fot jag inte kan gå på.
Jag kan beskriva senare hur vi blev ihop. Här är snutten ur Familjen Shtisel där hon nämns.
Out of This World finns innehållspunkten Underbar önskedröm återknytande till drömsemesterresa som barn. Där är jag på väg att få komma till The Walled Off Hotel – hotellet Banksy fått gjort i Betlehem.
Såhär är det:
The Twirlies spelade där en kväll hösten 2017 (jag tror det var 31/10), och Yocheved var på konserten.
En sak till från Familjen Shtisel hör till. I avsnitt 7 i andra säsongen är konstnärssonen Akiva i ett utsatt läge, utan hem. Han får nån sorts hallucination (- vem vet, dessa bohemer…), där han möter en hemlös liten pojke – en representation av hans egen situation alltså. Pojken heter Izikel och är faktiskt sonen till en av tjejerna i The Twirlies. Han var med vid konserten på The Walled Off Hotel.
Hur som helst gillade Yocheved The Twirlies, och efter spelningen talade hon med dem. Izikel var också med, och de hade trevligt. The Twirlies berättade att de just spelade in låtarna till Spin it och sa att de letade efter en designer för albumet. Yocheved talade då om mig och visade dem vad jag gjort. De gillade mina grejer, och så fick jag jobbet.

 

 

Se trailern till Familjen Shtisel.

Out of This World Design gör The Twirlies’ debutalbum, Spin it.

Här är en första variant av den imaginära popgruppen The Twirlies’ debutalbum, Spin it. Mera samarbete kan komma framöver. Konsertaffischer, deras nästa album… Vem vet.

 

 

Detta behöver nu först ses och godtas av The Twirlies. Om det är ok kan jag ännu fila linjerna snyggare.

Se design.

Jag fick en dröm utifrån detta. Drömde om en mera uppmuntrande och berömmande version av Robert. Jag ville visa honom detta, men kom på att det inte gick sedan jag bara har det på datorn.