I ramen augusti, september och oktober.


På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning i ramen. Oftast en som det finns något att säga om. Till flera finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet. 

Augusti:
En teckning från 18/7 inspirerad av ny musik jag hittat. Då var det kurdiska Aynur Dogan, som det finns flera videor med i spellistan på länken om mig på lanterna.nu.



September:
Jag har nyss skapat en liten webbutik på spreadshirt. Jag kallade den först Pimp my Aura (utifrån en teckning från 2012). Bredvid denna teckning har jag i blocket skrivit stort ”Pimp my Aura”, för jag ville känna på om jag verkligen ville ha det namnet. 
Saker kopplas undermedvetet i mina teckningar så namnet, och det jag tecknat under i blocket, har spelat in.
Handen som blev i vänsterkanten liksom visar upp mot ”Pimp my Aura”.
Jag har börjat kolla Mannen som talar med hundar på kanal 7. Cesar Millan talar i termer av vad för energi hundar och människor ger. Det tangerar ”aura”.
Jag jobbar med det formmässiga utan tanke på att jag gör något särskilt, så jag har inte sett det förrän i efterhand, men det har blivit fyra ljusbågar i teckningen. Två på vardera sida av huvudet. Jag tänkte om inte något av Cesar kom in i ansiktet. (Kanske, eller är det lite hundlikt?)
Jag hade bara börjat teckningen med att göra något formmässigt komplext, som mindre och mindre blev kvar av. En flik ”visar” upp mot ansiktet. Det har blivit så att ansiktet tittar mot vad som ser ut som en slapp figur i nedre högra hörnet. Jag trodde inte att teckningen kom bli något, och tänkte om ansiktet var för trist. Det var medan jag petade i det som jag upptäckte att det tittade på ”det som var kvar nere i hörnet”. För jag har inte avsett teckna en slapp figur, utan det vita där var bara som en stång som gick upp från en stor vit form som gick in i bilden. Den försvann alltmera till som det nu är. Det var först efter att jag konstaterat att ”nåt ändå hände i bilden”, sedan blicken var riktade mot ”det där”, som jag upptäckte att ”det där” såg ut som en slapp figur. Undermedvetet måste jag ha ”skapat fram den” (sett det undermedvetet), för det går logiskt ihop.
Dagen innan hade jag sett ett tv-program om kroppsspråk. Något som särskilt intresserade mig var att det inte bara är humöret som påverkar hållningen, utan hållningen påverkar också humöret (vilket Cesar Millan också talar om), så att man bör tänka på det, och faktiskt kan må bättre bara av att sträcka på sig. Så detta stämmer med en slapp figur.
Dessutom hade jag samma dag sett en artikel på Reuters om gamla hippies som möttes med anledning av 50-årsdagen för Woodstock. På bilden fanns en man som stod slappt på precis samma sätt.
Detta går ihop med hur Cesar Millan talar i termer av energi. Om man är avslappnad, spänd, irriterad etc., och om man är i nuet. Han säger att man skall ge ”lugn och bestämd energi”. Jag tycker bilden visar hur en slapp figur får lite behövlig lugn och bestämd energi. (P.S. Han kan hitta en bättre webshop än en som heter Pimp my Aura, om han klädledes vill göra nåt åt utstrålningen. Out of This World är nog mera inbjudande.)


Oktober:

I ramen maj, juni och juli.


På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en teckning, som det finns något att säga om, i ramen. Till flera finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet. 

Maj:
[Se tillägg 9/6 nedanför!]

Jag tecknar först och frågar mig vad jag tecknat efteråt.
Efter att ha gjort klar denna förstod jag att den blivit sådär psykologiskt märklig beroende på att jag samma dag kollat början på intervjun med Carl Jung nedanför. Jag har fortfarande inte sett klar intervjun, men han talar i början om människors roller och något jag inte riktigt hängde med på om självet och egot.
Efteråt hade jag också läst lite om Jung på Wikipedia, bl.a. att han också var intresserad av paranormala fenomen. Jag tror det kommit med på ett hörn med.
Ofta ser jag i efterhand precis vad som undermedvetet kommit till uttryck i mina teckningar. Andra gånger vet man inte om något särskilt uttryckts, eller så är det som jag känner med denna, lite gåtfullt för mig själv.
Ansikten vill ofta, av sig själv, bli så att de stämmer med hur jag mår, och så var det med det stora ansiktet här. När det finns i vitt såhär så associerar det för mig till något andligt.

9/6: 
Jag har sett klar videon och skrivit av ett par stycken.

En sak han talar om är personlighetstyperna introvert och extrovert. Jag är nog tämligen som han beskriver intuitiva introverta, och jag är det i varje fall helt och hållet när jag tecknar.

45:07:
”So the introverted intuitive has in a way a very difficult life, allthough one of the most interesting lives. But it is difficult often to come into their confidence, you know. The things that are interesting to them, or are vital to them, are utterly strange to the ordinary individual.”

Jag känner igen mig i hur han beskriver drömterapi. Varje ny dröm ger en ny beröringsyta till problemet, som man kan tala utifrån. Som han säger: ”Because the unconscious is in a compensative relation to the consioussness.”

2:18 (Om en bok.):
”… And I tried, for the first time, to produce a picture of the functioning of the unconscious. A functioning which allowed certain conclusions as to the nature of the unconscious…. [Om hur boken kostat honom vänskapen med Freud, som menade att det undermedvetna var ungefär som ett lagerutrymme för onödvändiga rester från det medvetna.] … But to me the unconscious was allready then a matrix, a sort of basis of consciousness, of a creative nature. Namely capable of autonomous acts. Autonomous intrusions into the consciousness. With other words, I took the existence of the unconscious for a real fact, or for a real autonomous factor, capable of independent action.”

Han säger att det var ”a psychological problem of the very first order”, och ett problem för hela filosofin, sedan det betydde att det finns ”another master in the house”.

Se Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna

Ur förordet: 
Det är spännande att se hur hjärnan använder intryck till att väva ihop bilder och berättelser – effektiva kondensat. Ofta mycket mera kreativt sinnrikt än något jag själv skulle kunna tänka ut. Jag tycker också att drömmarna hjälper mig att bättre förstå mig själv och min livssituation.


Juni:
Det är väl några saker som kommer till uttryck i denna. Utan att gå in på det så upptäckte jag i efterhand att kvisten som går ut från grenen fågeln sitter på, blivit till en hand för figuren. Tittar på åskådaren och pekar på signaturen. Fågeln har kontakt med ”stora ögat” bakom.


Juli:
Jag lyssnar ofta på musik när jag tecknar, och saker brukar leta sig in omedvetet. Om jag tecknar ett ansikte kan det bli porträttlikt med artisten jag lyssnar på t.ex. Fast jag brukar först upptäcka det i efterhand.
Här har det blivit en krokig figur, så som Tom Waits kan vara på scenen. Jag såg det i efterhand. 
Om jag lyssnat till något särskilt brukar jag skriva det under.
Jag har inte någon skivspelare längre och hade äntligen fått mig till att köpa cd-skivor med två av albumen jag har: Big Time och Rain Dogs (med omslagsfotot av Anders Petersen).
Ibland drömmer jag något utifrån vad jag tecknat, och så är det med denna.
Jag gjorde nyligen ett möjligt EP-omslag utifrån en teckning, och fick för mig om denna också kunde bli det. Det är den väl inte egentligen bra nog för, men jag började spåna vad en grupp och ett album med en sån teckning skulle kunna heta. Så jag har olika ord och namn stående bredvid. Tänkte om det skulle kunna vara ett okänt, annorlunda album av Tom Waits. Nej… Vad med ThomWaits? Jag har skrivit ner det och kluddat över. Här har Radioheads sångare, Thom Yorke kopplats på, så att jag fick en dröm med Radiohead.
Orden jag skrivit ner har spelat in. Det står bl.a. också Knots, Shout – som associerat till Radiohead-låten Stop Whispering (Start shouting), Yell och Bugger. Teckningen ser ju lite vild ut.

Här är drömmen jag skrivit ner 22/6:
Drömde utifrån den/detta [Pil mot teckningen och ”Thom Waits”.] att såg ett framträdande av Radiohead som blivit legendärt p.g.a. hur otroligt de slagit sönder saker. Ingen musik, bara hur Thom Yorke krossade nån sorts pulpet med gitarren. Vilt rusande och krossande. Men nån sa till mig att det var oförtjänt att det blivit så legendärt. Att andra slagit sönder lika ”rejält”. 


Under ”Tom Waits” finns i blocket teckningen nedanför. Big Time är liveinspelningar från olika platser, och Tom Waits har gjort en film med samma titel. Djävulen har nog kommit från låten Way Down in the Hole.

”We got to go in with a hydraulic system and blast him out!”

I ramen augusti, september och oktober.


I somras fick jag idén att göra en ram som kunde passa till mina teckningar. På min icke mobilanpassade hemsida, www.lanterna.nu, har jag börjat lägga ut en ny teckning med text varje månad. Här är teckningarna för augusti, september och oktober, med förklaringarna till de.
 


 Augusti:
I Out of This World finns sidangivelser för ansikten som  omedvetet fått porträttlikhet. Detta är lite det samma. Jag hade samma dag tittat på ett självporträtt av Marc Chagall från 1914, och som man ser har mitt ansikte fått ett väldigt liknande uttryck (inte porträttlikhet). De kurviga linjerna påminner om växten i förgrunden.
Att jag oftast tecknar planlöst gör att mycket kommer till uttryck undermedvetet. Sannolikt har jag inte ens från början haft någon avsikt teckna ett ansikte här, utan jag brukar bara börja med att dra linjer.


 September:
I Out of This World finns många exempel på hur något jag tecknat på kvällen bidragit till vad jag drömt om natten. Denna teckning från Augusti är också ett exempel på det. Då jag gjort den tänkte jag på figuren t.v. som mig, och jag tänkte att kvinnofiguren var som Frihetsgudinnans syster. Det har i drömmen kopplats till tv-serien Seinfeld, som jag ser nästan varje veckodag. Kvinnofiguren har i drömmen blivit till karaktären Elain. I blocket har jag över teckningen skrivit om hur jag var klar med senaste boken. Det, och tankar om mina böcker allmänt, gjorde att i drömmen var formen som skjuter ut från ”Elain-siluetten” en bokhylla som min här hemma. Samtidigt har teckningen omedvetet associerat till en Aspergerföreläsning jag var på för ca. tio år sedan. ”Elain-siluetten” är i drömmen en dörröppning, och ”bokhyllan” dörren. Där det i teckningen går linjer in i ”Elain-siluetten” gick det in till en föreläsningssal med publik sittande till vänster.
Jag vill inte skriva vad som hände, mera än att jag kysste Elain. Hela beskrivningen, och förklaringen av vad som kopplats undermedvetet, kommer i en nästa bok med teckningar, drömmar och mitt undermedvetna.


Oktober:
Mina teckningar är kanske mest inspirerade av musik, sedan jag brukar lyssna på musik när jag tecknar. Då jag 24/8 gjorde denna lyssnade jag på Radiodervishalbumet nedanför samtidigt som jag kom tänka på Marjane Satrapis serieteckningar. Hon är den bästa serietecknaren jag vet om, mest känd för Persepolis.
För att öva upp min tyska läste jag 2014 Persepolis 2 på tyska. En situation var något jag upplevt liknande, så det bidrog till att jag fick en dröm som finns i Out of This World(Inte lagt ut.)
Jag har nyss läst om en annan av hennes böcker, Kyckling med plommon. – Husets rekommendation i dag!


P.S. 4/10 -19:
Teckningen finns (utan ramen) på en mugg man kan köpa i min webshop.

Ramen är dels inspirerad av Frida Kahlos måleri.