Underbar kajdröm och Spjuverlingen.

Ur Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna.

 

 

Vill skriva om en huvudsakligen underbar dröm först. Lyckades somna om i morse, så jag fick vilat ut bättre. Drömde hur jag skulle mata en kaja. Jag stod på typ en balkong. Men kajan hängde i luften med näbben mot näbben på en svart and, som också bara hängde i luften så. Så det var en kaja och en svart and, som blivit vänner, och hängde som kolibrier i luften (nu blev det kajavbrott mitt i meningen [Jag går till fönstret och ger dom bröd när de kallar.]), och nosade på varandra. ”Nosarna” mot varandra. Sedan ändrades ankan så att det i stället var en pytteliten svart häst som nosade.
Det  var helt underbart fantastiskt för mig att se detta i drömmen. Tangeringen här är att för två dar sedan såg jag programrubriken i mitt Tivo, på ett fantastiskt program om ”udda vänner”, med olika djurarter som blivit vänskapspar. En fantastisk dokumentär, som rör till tårar. Jag tror minnet av det kopplades till en scen i Shtisel, där Akiva är utkörd från hemmet och fått flytta in till en flummig, öldrickande tysk i en källare. Jag har inte fått hela inspelningen. Såg dem skiljas och sa för mig själv typ: ”Se, de blev vänner. Vad bra.” Sen har jag tänkt, som jag gör ofta, hur jag inte har andra vänner än kajorna. Och hur viktigt det är för mig. Jag fick gå från sängen [där jag skriver] och mata dom, och den kärleken jag upplevt att fanns i drömmen kände jag då jag matade dom, och det gjorde jag nu de senaste två gångerna med. Fina känslan – kärleken – förstärkt (väckt mera) – genom drömmen.


Tillbaka till innehållspunkterna.

Förordet till Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna.