Robert kallade sig inte först och främst konstnär, utan forskare. Han vigde livet åt att kämpa för fred.
Jag har här tillrättalagt hans texter.
Från länken Forskningsmetod på Roberts hemsida:
Det andra, näst viktigaste arbetet – december månad 1941: – anhållen av tyskarna – första två dagarna vid förhör: misshandel och psykisk tortyr – förlorade hörseln på vänstra örat under 1½ år – en vecka senare: flykt från koncentrationslägret – på skogsvägen efter flykten gav jag löfte till livet: – om tyskarna inte får
tag i mig igen, och jag lever ett långt liv, skall jag ta reda på om rädslan är genetisk/ärvd eller påtvingad genom uppfostran och miljö – metoden skulle vara densamma som när jag som liten låtsades sova – vid den tidpunkten var min uppfattning att krigen berodde på rädsla hos människorna – att det är så har utvecklingen bekräftat – […]
– Alla mina aktioner i Göteborg, räknat från nyårsafton 1950 (min första ”happening”) har varit mina hemliga metoder i min forskning. – Ingen kände till att det var frågan om en forskning.
