Tidningen Fake News har bytt namn och heter nu Newsflakes. Här är en ”flaky” ny artikel.
The Lillypads är bl.a. influerade av Pentangle.
Newsflakes: Nunnsjöjungfrur och ekologi i The Lillypads nya sjömansvisa
Etikett: konst
I ramen september, oktober och november.
Från augusti 2018 till början av 2021 har jag, på lanterna.nu, varje månad lagt en ny teckning i den speciella ramen. Oftast en som det funnits något att säga något om. Jag har slutat att göra det nu, men bilderna finns samlade här. (En hel del av de kom med i Som att wallraffa i det undermedvetna.)
September:
En fågelmatare från mitten av augusti. Jag gör impulsivt ett öga, så det blir ett fågelhuvud, eller ett människoansikte, när jag ser att det är möjligt, så jag har inte medvetet tänkt att jag gjorde en fågelmatare, utan det var först då jag nästan skuggat klart med den tunnare pennan som jag såg att det var det som det blivit – undermedvetet alltså.
Först gjorde jag det ”grafiskt dekorativa” på högra sidan. Impulsen till det tror jag att jag fått från Marjane Satrapis serieroman Persepolis, som jag då läste om. Det sker allt möjligt grafiskt och bildmässigt intressant och inspirerande i hennes serieböcker.
Oktober:
Jag tittar en del på Marc Chagalls konst. Det är p.g.a. alla hans änglar som jag här gjort en.
November:
Då jag gjorde teckningen hade jag nyss sett avsnittet av Mytens makt (på Axess Tv) med Joseph Campbells förklaring av vad Jonas och valen representerar. (Se nedanför!) Att vattnet representerar det undermedvetna och där finns något farligt man måste hantera, som representeras av valen. I andra historier finns en drake. Jag har inte gjort det medvetet, men fågelvarelsen med armar kommer liksom upp som från mörkret.
I ramen juni, juli och augusti.
På lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning i ramen. Oftast en som det finns något att säga om.
Juni.
Juli:
Coronaviruset är en del av vad som oavsiktligt kommit till uttryck i denna teckning, som också är inspirerat av den expressionistiske konstnären Chaim Soutine.
Augusti:
Jag har haft framme min bok med Joan Mirós måleri senaste tiden. Därför har ansiktet som kommer ner oavsiktligt fått lite likhet till honom. (Fast Miró ser mera sympatisk ut.)
Jag har inspirerats av Miró sedan början av 90-talet. Har tre affischer, tre kort och två muggar med hans motiv, så han är mera närvarande än nån annan konstnär här hemma. Han och Marc Chagall är mina två favoritkonstnärer. (Tätt följt av Paul Klee. Miró har inspirerats av Klee.)
Gemensamt med Miró har jag ett formspråk som oftast är mjukt och med mycket rörelse.
Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna är tillägnat Miró.
P.S. Jag vet inte om det är därför det blev en ”uppochnervärlden-bild”, men det är en människa uppochner på min ena Miró-affisch. (Titel: Figures and Dog in front of the Sun)
I ramen februari, mars och april.
På lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning i ramen. Oftast en som det finns något att säga om. Vanligen finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet.
Februari:
En sagounderlig teckning från januari, som finns med i mitt nya konsthäfte, Andeblomma.
Mars:
Här har det oavsiktligt blivit viss porträttlikhet med en serietecknare som jag nyss hade kollat, samtidigt som ansiktet ser ut som en figur han skulle ha kunnat ritat. Fisken kom förde jag hade läst i Bibeln där Jesus mättar 5000 med fem bröd och två fiskar.
Dessutom hade jag nyss tittat på en fantastisk målning med en fisk av Marc Chagall: Tiden är en flod utan stränder. (En flygande fisk med flammande vingar.)
April:
Teckning från månadsskiftet februari – mars.
Jag vet inte om något särskilt kommit till uttryck undermedvetet här. Fågelvarelsens leende skall ha blivit sedan jag var lättad över att ha fått lämnat Andeblomma till utgivning/tryck.
Jag läser regelbundet evangelierna, så en möjlig association är Johannes 12:24, där Jesus säger:
”Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om inte vätekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.”
Figuren hade först kropp, men den försvann så den blev som ett frö. Jag tycket han ser ut att falla i en gyllene fröskida.
I ramen november, december och januari.
På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning i ramen. Oftast en som det finns något att säga om. Vanligen finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet.
November:
Teckning från 25/10.
Då jag var klar undrade jag: ”Var har jag sett ett sånt leende?” Tänkte på tv-program innan jag kom på mina två böcker med konst av Marc Chagall, som alltid ligger på hörnet av mitt bord. (Andra konstböcker flyttar jag tillbaka i hyllan efter ett tag, men Chagall-böckerna ligger där fast, för man tröttnar inte titta på bilderna.)
Ett litet, negativt ansikte slungas ner (?) till vänster.
Fåglar kommer in p.g.a. kajorna jag matar.
Marc Chagall är den konstnär jag tagit mest intryck av sedan 2016. Det finns många bilder med sådana lugna, fina leenden. Då jag kollade i en av böckerna några dagar tidigare hade jag tittat på dessa fina leenden och tänkt att det kanske vore mening i sig att teckna leenden. Vanligen lite av det i mina bilder.
Men jag har inte ens avsett att teckna ett leende här, utan frågade mig om jag ville ha det då jag såg att det blev det. På denna bra dag skall det ha blivit så undermedvetet.
Två exempel på sådana leenden hos Chagall:
The Acrobat (Min fågel kan motsvara ”ängeln”.)
Jag älskar denna bild, som omedvetet har inspirerat en annan teckning.
Pablo Picasso:
”When Chagall paints you do not know if he is asleep or awake. Somewhere or other inside his head there must be an angel.”
P.S. 8/11: Jag har nu i efterhand upptäckt att ansiktet (ansiktsformen) oavsiktligt fått viss likhet med Marjane Satrapi, som hon tecknat sig själv i serieboken Persepolis, som jag läst på nytt nu på sistone.
Under teckningen har jag noterat att jag samma morgon läst i Johannesevangeliet om ”brödet som kommer från himmelen”.
December:
Teckning från 17 – 18/11.
Av flera saker som kan ha bidragit till bilden skall i varje fall en vara att jag då läste i Johannesevangeliet, där Jesus talar med disciplarna i Getsemane efter sista måltiden. (Joh. 15)
Medan jag tecknade ansiktet lyssnade jag på Maria McKee. Hon ser sorgsen ut, lite liknande, på cd-omslaget. (Ultimate Collection.) Det finns religiositet i en del av hennes texter.
Januari:
En teckning från september som jag gjorde medan jag lyssnade på Cat Powers album The Covers Record.
Jag gör saker omedvetet och fattade att djävulen och kvinnan blivit utifrån låten Troubled Waters med raden ”I must be one of the devil’s daughters”.
Jag kollade upp originallåtarna. Denna är av Mae West.
Här är en nyårspassande rolig annan låt av henne jag fann.
I ramen augusti, september och oktober.
På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning i ramen. Oftast en som det finns något att säga om. Till flera finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet.
Augusti:
En teckning från 18/7 inspirerad av ny musik jag hittat. Då var det kurdiska Aynur Dogan.
September:
Jag har nyss skapat en liten webbutik. Jag kallade den först Pimp my Aura (utifrån en teckning från 2012). Bredvid denna teckning har jag i blocket skrivit stort ”Pimp my Aura”, för jag ville känna på om jag verkligen ville ha det namnet.
Saker kopplas undermedvetet i mina teckningar så namnet, och det jag tecknat under i blocket, har spelat in.
Handen som blev i vänsterkanten liksom visar upp mot ”Pimp my Aura”.
Jag har börjat kolla Mannen som talar med hundar på kanal 7. Cesar Millan talar i termer av vad för energi hundar och människor ger. Det tangerar ”aura”.
Jag jobbar med det formmässiga utan tanke på att jag gör något särskilt, så jag har inte sett det förrän i efterhand, men det har blivit fyra ljusbågar i teckningen. Två på vardera sida av huvudet. Jag tänkte om inte något av Cesar kom in i ansiktet. (Kanske, eller är det lite hundlikt?)
Jag hade bara börjat teckningen med att göra något formmässigt komplext, som mindre och mindre blev kvar av. En flik ”visar” upp mot ansiktet. Det har blivit så att ansiktet tittar mot vad som ser ut som en slapp figur i nedre högra hörnet. Jag trodde inte att teckningen kom bli något, och tänkte om ansiktet var för trist. Det var medan jag petade i det som jag upptäckte att det tittade på ”det som var kvar nere i hörnet”. För jag har inte avsett teckna en slapp figur, utan det vita där var bara som en stång som gick upp från en stor vit form som gick in i bilden. Den försvann alltmera till som det nu är. Det var först efter att jag konstaterat att ”nåt ändå hände i bilden”, sedan blicken var riktade mot ”det där”, som jag upptäckte att ”det där” såg ut som en slapp figur. Undermedvetet måste jag ha ”skapat fram den” (sett det undermedvetet), för det går logiskt ihop.
Dagen innan hade jag sett ett tv-program om kroppsspråk. Något som särskilt intresserade mig var att det inte bara är humöret som påverkar hållningen, utan hållningen påverkar också humöret (vilket Cesar Millan också talar om), så att man bör tänka på det, och faktiskt kan må bättre bara av att sträcka på sig. Så detta stämmer med en slapp figur.
Dessutom hade jag samma dag sett en artikel på Reuters om gamla hippies som möttes med anledning av 50-årsdagen för Woodstock. På bilden fanns en man som stod slappt på precis samma sätt.
Detta går ihop med hur Cesar Millan talar i termer av energi. Om man är avslappnad, spänd, irriterad etc., och om man är i nuet. Han säger att man skall ge ”lugn och bestämd energi”. Jag tycker bilden visar hur en slapp figur får lite behövlig lugn och bestämd energi. (P.S. Han kan hitta en bättre webshop än en som heter Pimp my Aura, om han klädledes vill göra nåt åt utstrålningen. Out of This World är nog mera inbjudande.)
Oktober:
I ramen maj, juni och juli.
På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en teckning, som det finns något att säga om, i ramen. Till flera finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet.
Maj:
[Se tillägg 9/6 nedanför!]
Jag tecknar först och frågar mig vad jag tecknat efteråt.
Efter att ha gjort klar denna förstod jag att den blivit sådär psykologiskt märklig beroende på att jag samma dag kollat början på intervjun med Carl Jung nedanför. Jag har fortfarande inte sett klar intervjun, men han talar i början om människors roller och något jag inte riktigt hängde med på om självet och egot.
Efteråt hade jag också läst lite om Jung på Wikipedia, bl.a. att han också var intresserad av paranormala fenomen. Jag tror det kommit med på ett hörn med.
Ofta ser jag i efterhand precis vad som undermedvetet kommit till uttryck i mina teckningar. Andra gånger vet man inte om något särskilt uttryckts, eller så är det som jag känner med denna, lite gåtfullt för mig själv.
Ansikten vill ofta, av sig själv, bli så att de stämmer med hur jag mår, och så var det med det stora ansiktet här. När det finns i vitt såhär så associerar det för mig till något andligt.
9/6:
Jag har sett klar videon och skrivit av ett par stycken.
En sak han talar om är personlighetstyperna introvert och extrovert. Jag är nog tämligen som han beskriver intuitiva introverta, och jag är det i varje fall helt och hållet när jag tecknar.
45:07:
”So the introverted intuitive has in a way a very difficult life, allthough one of the most interesting lives. But it is difficult often to come into their confidence, you know. The things that are interesting to them, or are vital to them, are utterly strange to the ordinary individual.”
Jag känner igen mig i hur han beskriver drömterapi. Varje ny dröm ger en ny beröringsyta till problemet, som man kan tala utifrån. Som han säger: ”Because the unconscious is in a compensative relation to the consioussness.”
2:18 (Om en bok.):
”… And I tried, for the first time, to produce a picture of the functioning of the unconscious. A functioning which allowed certain conclusions as to the nature of the unconscious…. [Om hur boken kostat honom vänskapen med Freud, som menade att det undermedvetna var ungefär som ett lagerutrymme för onödvändiga rester från det medvetna.] … But to me the unconscious was allready then a matrix, a sort of basis of consciousness, of a creative nature. Namely capable of autonomous acts. Autonomous intrusions into the consciousness. With other words, I took the existence of the unconscious for a real fact, or for a real autonomous factor, capable of independent action.”
Han säger att det var ”a psychological problem of the very first order”, och ett problem för hela filosofin, sedan det betydde att det finns ”another master in the house”.
Se Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna
Ur förordet:
Det är spännande att se hur hjärnan använder intryck till att väva ihop bilder och berättelser – effektiva kondensat. Ofta mycket mera kreativt sinnrikt än något jag själv skulle kunna tänka ut. Jag tycker också att drömmarna hjälper mig att bättre förstå mig själv och min livssituation.
Juni:
Det är väl några saker som kommer till uttryck i denna. Utan att gå in på det så upptäckte jag i efterhand att kvisten som går ut från grenen fågeln sitter på, blivit till en hand för figuren. Tittar på åskådaren och pekar på signaturen. Fågeln har kontakt med ”stora ögat” bakom.
Juli:
Jag lyssnar ofta på musik när jag tecknar, och saker brukar leta sig in omedvetet. Om jag tecknar ett ansikte kan det bli porträttlikt med artisten jag lyssnar på t.ex. Fast jag brukar först upptäcka det i efterhand.
Här har det blivit en krokig figur, så som Tom Waits kan vara på scenen. Jag såg det i efterhand.
Om jag lyssnat till något särskilt brukar jag skriva det under.
Jag har inte någon skivspelare längre och hade äntligen fått mig till att köpa cd-skivor med två av albumen jag har: Big Time och Rain Dogs (med omslagsfotot av Anders Petersen).
Ibland drömmer jag något utifrån vad jag tecknat, och så är det med denna.
Jag gjorde nyligen ett möjligt EP-omslag utifrån en teckning, och fick för mig om denna också kunde bli det. Det är den väl inte egentligen bra nog för, men jag började spåna vad en grupp och ett album med en sån teckning skulle kunna heta. Så jag har olika ord och namn stående bredvid. Tänkte om det skulle kunna vara ett okänt, annorlunda album av Tom Waits. Nej… Vad med ThomWaits? Jag har skrivit ner det och kluddat över. Här har Radioheads sångare, Thom Yorke kopplats på, så att jag fick en dröm med Radiohead.
Orden jag skrivit ner har spelat in. Det står bl.a. också Knots, Shout – som associerat till Radiohead-låten Stop Whispering (Start shouting), Yell och Bugger. Teckningen ser ju lite vild ut.
Här är drömmen jag skrivit ner 22/6:
Drömde utifrån den/detta [Pil mot teckningen och ”Thom Waits”.] att såg ett framträdande av Radiohead som blivit legendärt p.g.a. hur otroligt de slagit sönder saker. Ingen musik, bara hur Thom Yorke krossade nån sorts pulpet med gitarren. Vilt rusande och krossande. Men nån sa till mig att det var oförtjänt att det blivit så legendärt. Att andra slagit sönder lika ”rejält”.
Under ”Tom Waits” finns i blocket teckningen nedanför. Big Time är liveinspelningar från olika platser, och Tom Waits har gjort en film med samma titel. Djävulen har nog kommit från låten Way Down in the Hole.
I ramen november, december och januari.
På www.lanterna.nu lägger jag varje månad en ny teckning, som det finns något att säga om, i ramen. Till flera finns förklaringar av saker som kommit fram undermedvetet.
November:
Många av mina teckningar är inspirerade av musik, och det händer ofta att saker kommer fram undermedvetet. Teckningen över är annorlunda än annat jag gjort i att den i princip är ett ”bildreferat” av Enya-videon I Want Tomorrow. (Se nedanför!) Fast det har blivit så omedvetet.
Jag såg videon i en tv-serie om kelterna, som gick på Axess, och kollade upp den på YouTube. Dagen då jag gjorde teckningen hade jag tittat på videon två gånger.
Jag har nästan aldrig någon idé eller avsikt när jag gör mina frihandsteckningar, utan jobbar väldigt intuitivt.
Av ingen anledning har jag fått för mig att rita en rund sida och ingen fyrkant. Sedan har jag gjort en innerram och tecknat två fönster uppe. En lång arm in i rummet bredvid och en hand som slår en gnista. Jag har inte haft tanke på Enya-videon. Jag får en sån impuls och tecknar utan att fråga mig ”var det kom från”. Min association var en teckning i Out of This World där en hand slår en gnista. Jag låter ramen bli flammor och sen en man till där nere. Först då jag ville rita spakar framför honom fattade jag att det kom från Enya-videon. Men jag tänkte inte att det andra gjorde det, utan tyckte det bara var nåt slumpartat som inte betydde nånting. Jag tror det först var dagen efter, då jag skuggade streckteckningen, som jag såg att allt i bilden går tillbaka till Enya-videon. En andra lång arm, som gick ner till ett hjul mitt i bilden, blev det till att jag skuggade bort. Jag jobbar med det formmässiga tills innehållet framträder klart.
En sak till har påverkat att jag tecknade detta. Samma dag som jag tittade på videon hade jag lyssnat på Thom Yorkes album Eraser.Kanske har jag undermedvetet valt ut just den cd:n p.g.a. cd-omslaget? Det kan vikas ut och är då ett långt linoleumsnitt som visar typ jordens undergång. Flodvågor över allt och byggnader i brand. I ett hörn står nån sorts trollkarl som håller ut en hand och stoppar flodvågen. En andra ”magisk hand” alltså. (Jag hade också nyss sett ett tv-program om hur åska och blixtar bildas.)
Videons titel och innehåll har berört mig, och jag får flera associationer. Jag tycker den är spännande och välgjort, och det är intressant med kontrasten mellan den lugna melodin och det dramatiska som sker. (Jag har ingen musik av Enya.)
December:
I denna teckning från 7/11 har igen något kopplats undermedvetet, som jag förstått först i efterhand. Det som finns intill i blocket är en del av förklaringen. Det är figurer som kastar sig och svävar, ett barn och association till föräldrar, en mor.
Just innan jag tecknade hade jag läst i Bibeln, Johannes 10 och Psaltaren 82, sedan det var en hänvisning dit från Joh 10:34:
Jesus svarade dem: ”Det är ju så skrivet i eder lag: ’Jag har sagt att I ären gudar’. Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till – och skriften kan ju icke bliva om intet – huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?..”
Innan hade jag också sett ett avsnitt av den gamla tv-serien Mork and Mindy (med Robin Williams som utomjordingen Mork), som jag har på dvd. Mork gav en robot medvetande, och sedan, när den var döende, fick den dö som en människa.Omedvetet har döden här, och även i det andra jag tecknat, associerat till den spanska filmen Camino, som jag hade sett på nytt kanske en vecka tidigare. Det är en känsloladdad film, helt med kristna förtecken, om en flicka som dör av cancer i ryggraden.
Filmen är inspirerad av den verkliga historien om Alexia González-Barros, som gick bort så då hon var 14 och nu är på väg att bli kanoniserad. Läs på Wikipedia. (Filmen är kontroversiell sedan flickans syskon säger att den är en förvrängning av verkligheten.)
I filmen talas det om döden i termer av hur hon ”går till Jesus”. Hon dör lycklig. (Inte som roboten i Mork and Mindy.)
Det sista hon säger innan hon dör är att hon är mycket lycklig. Det är många i sjukhusrummet, även två präster. När hon dör applåderar den ena prästen sättet hon gjort det på, och de runt applåderar med. Det är fem och en halv minut in i detta videoklipp med filmens slut, fast utan text. Se en trailer med engelsk text.
Utan att jag haft tanke på filmen har scenen där Camino dör letat sig in i bilden. Figuren som svävar upp motsvarar Camino, och den under modern. Märkligt nog ser den långa figuren t.v. ut som prästen när han börjar applådera.
Innan jag tecknade hade jag alltså läst Bibeln, och medan jag tecknade lyssnade jag på ett väldigt poetiskt album av Radiodervish, som heter In search of Simurgh, där det också handlar om andlighet.
Januari:
P.g.a. hur jag hela tiden befann mig i det undermedvetna gick jag ofta i sömnen medan jag gjorde Out of This World – Teckningar, drömmar, det undermedvetna. Annars har det bara skett sedan ca 2016, när nåt rört om på djupet. Det hade det gjort då jag gjorde denna teckning.
På samma sätt som det finns undermedveten logik i varför man drömmer det man drömmer, finns det undermedveten logik i vad man gör i sömnen. Det är i varje fall så det ofta varit för mig.
Jag gjorde teckningen 25/11 -18. Bredvid den finns vad jag skrivit dagen efter:
Gick i sömnen i natt – märkligt. Fann i dag att jag varit i koppskåpet. En Miró-kopp hade jag ställt i kylskåpet, och de två kopparna med mina motiv, som jag gillar, stod på bänken under skåpet.
← Jag tänkte på skulptur i går sedan teckningen. Och att det kom i teckningen berodde på programmet om Moskva. [Ur serien Metropoler bakom kulisserna på Kunskapskanalen.] Ett konstverk: Lidande ansikten på skulpterade huvuden, som var inklämda bakom stålnät.
Se bilden nedanför! Det är en offentlig utsmyckning som programledaren går förbi i avslutningen av programmet. Hon säger inget om det.
Jag har skrivit ner några tankar om hur konstverket tangerar min livssituation.
Jag skall inte ge hela förklaringen (så gott det går att förstå), men i teckningen tror jag att människor under förtryck kommit till uttryck i raden med de tre huvudena nedåt. Figuren t.v. tycks trycka ner dem.
Då jag såg tv-programmet tänkte jag på konstnären. Efteråt förstod jag att figuren nederst, som jag tänkt att bara var en som grep något, omedvetet blivit en konstnär – som en keramiker. (Formspråket är plastiskt som lera.)
Tanken jag fick på skulptur har i sömnen kopplats till mina keramikskulpturer. Två står på kylskåpet där jag satte in koppen med ett motiv av Joan Miró på.
De två kopparna med mina motiv är ju också ”tredimensionell konst”. På den ena är kycklingen som säger Ich bin ein Berliner. (Se nedanför!)- Att vara instängd och bryta sig ut. Det är hur det dels hänger ihop.
Metropoler bakom kulisserna – Moskva
Att programmet visade hur man grävde en ny
tunnelbana skall ha kommit fram nederst i teckningen.
Teckning ur boken Pennteckningar, som jag alltså har på en kopp.
I ramen augusti, september och oktober.
I somras fick jag idén att göra en ram som kunde passa till mina teckningar. På min icke mobilanpassade hemsida, www.lanterna.nu, har jag börjat lägga ut en ny teckning med text varje månad. Här är teckningarna för augusti, september och oktober, med förklaringarna till de.
Augusti:
I Out of This World finns sidangivelser för ansikten som omedvetet fått porträttlikhet. Detta är lite det samma. Jag hade samma dag tittat på ett självporträtt av Marc Chagall från 1914, och som man ser har mitt ansikte fått ett väldigt liknande uttryck (inte porträttlikhet). De kurviga linjerna påminner om växten i förgrunden.
Att jag oftast tecknar planlöst gör att mycket kommer till uttryck undermedvetet. Sannolikt har jag inte ens från början haft någon avsikt teckna ett ansikte här, utan jag brukar bara börja med att dra linjer.
September:
I Out of This World finns många exempel på hur något jag tecknat på kvällen bidragit till vad jag drömt om natten. Denna teckning från Augusti är också ett exempel på det. Då jag gjort den tänkte jag på figuren t.v. som mig, och jag tänkte att kvinnofiguren var som Frihetsgudinnans syster. Det har i drömmen kopplats till tv-serien Seinfeld, som jag ser nästan varje veckodag. Kvinnofiguren har i drömmen blivit till karaktären Elain. I blocket har jag över teckningen skrivit om hur jag var klar med senaste boken. Det, och tankar om mina böcker allmänt, gjorde att i drömmen var formen som skjuter ut från ”Elain-siluetten” en bokhylla som min här hemma. Samtidigt har teckningen omedvetet associerat till en Aspergerföreläsning jag var på för ca. tio år sedan. ”Elain-siluetten” är i drömmen en dörröppning, och ”bokhyllan” dörren. Där det i teckningen går linjer in i ”Elain-siluetten” gick det in till en föreläsningssal med publik sittande till vänster.
Jag vill inte skriva vad som hände, mera än att jag kysste Elain. Hela beskrivningen, och förklaringen av vad som kopplats undermedvetet, kommer i en nästa bok med teckningar, drömmar och mitt undermedvetna.
Oktober:
Mina teckningar är kanske mest inspirerade av musik, sedan jag brukar lyssna på musik när jag tecknar. Då jag 24/8 gjorde denna lyssnade jag på Radiodervishalbumet nedanför samtidigt som jag kom tänka på Marjane Satrapis serieteckningar. Hon är den bästa serietecknaren jag vet om, mest känd för Persepolis.
För att öva upp min tyska läste jag 2014 Persepolis 2 på tyska. En situation var något jag upplevt liknande, så det bidrog till att jag fick en dröm som finns i Out of This World. (Inte lagt ut.)
Jag har nyss läst om en annan av hennes böcker, Kyckling med plommon. – Husets rekommendation i dag!
P.S. 4/10 -19:
Teckningen finns (utan ramen) på en mugg man kan köpa i min webshop.
Ramen är dels inspirerad av Frida Kahlos måleri.
Broschyr med innehållet av Robert Jäppinens affisch Räkning till huset Justitia.
Jag har nyss utgett denna 28 sidors broschyr i format A4 av Roberts affisch från 1969. Robert hade en del av innehållet på hans hemsidor, så det är texter han velat lyfta fram.
Här är baksidestexten:
Robert vigde livet åt att kämpa för fred. Hans ”aktioner”/happenings var led i en hemlig forskning i människan. Från hemsidelänken Forskningsmetod:
– jag var under skinnet på folk gång på gång – speciellt på polisstationer och i domstolar – offentliga sammanhang – (Klädnader för tre år var sydda i förväg -66 och -67 (förberedelsetiden))
– Under ett år var jag överbefälhavare över en osynlig armé – klädd i ’kamouflagedräkter’, med mönster i batik – orange, rött och blått (för att synas i andra ändan av gatan – samtidigt som jag var osynlig […]
– Året därpå; från 2:a december -68 till den 2:a december -69 var kungen och hovnarrens tid – klädnaderna varierade mellan kungliga och hovnarrens – tillståndet från kungen till hovnarren växlade vid behov på sekunden (samtal och svar på gator och torg)
– Från den 2:a december -69 till den 2:a december -70: bondpojkens tid…
”- jag förgyller gator och skall köpa kronor med gatstenar sa kung Robert – därefter tar han upp stenen ur kassen och visar ’Årets bild’”
De två huvudtexterna finns i boken Robert Jäppinens texter.
Se Dialoger ur texter nerskrivna natten 8/12 23:30 – 9/12 9:00 1968 och Historien om en gatsten.
Där finns även ett par av bildsidorna och lite mera ur boken.
Innehållsförteckningen:
Förord med länken Forskningsmetod från Roberts hemsida.
Inledning. – ”Den siste såningsmannen”
Dialoger ur texter nerskrivna natten 8/12 23:30 – 9/12 9:00 1968.
Historien om en gatsten.
Brev om mötet vid rådhusrätten 6/6 1969, och räkning.
”Värdebrevet från Marianne.”
Appendix
Dennis den nyfikne och Robert den rike på GYLLENE AVENYN.
”Samlevnadsfrågorna”. GT:s artikel om normalitet 2/3 1969.
Texter och brev om Roberts verksamhet i Stockholm och Göteborg.
Flera av innehållspunkterna finns på min icke mobilanpassade hemsida www.lanterna.nu.
All affischtext finns renskriven i häftet. Jag har tillrättalagt och beskrivit allt jag funnit ut att Robert gjorde kring denna tid. Det är mycket speciellt.
Häftet kan köpas på Books on Demand (Se widget nederst!), där jag fått det gjort, Bokus, Adlibris och CDON. Pris från 101:-
Med 28 sidor kallar man det väl ett häfte, men ett väldigt innehållsrikt då, och Robert har kallat det bok. Jag har skrivit:
Robert har lämnat affischen till Kungliga biblioteket. Han har alltid sagt att den där är registrerat som bok. Det kommer inte upp något när man söker på Regina, så om den är registrerat så är den det i varje fall inte som bok. Därför känns det självklart rätt att den nu blir det.
Det mesta från hemsidelänken Forskningsmetod tjänar som förord. Slutet:
– klädnaderna och tidpunkterna för rättegångar var bestämda och anpassade av mig, utan att myndigheterna kände till det – jag åtalades flera gånger för förargelseväckande beteende (75 kr. standardböter), men vid rättegångarna har det aldrig kommit fram vem jag har förargat – de trodde i sin blindhet att mitt beteende borde förarga (allmänheten)
Slutet på min inledning:
Överst t.v. på affischen finns en text skriven efter 6/6 1969, då han fick komma till Stockholms rådhusrätt för det ”förargelseväckande” från 8/12 -68. ”Inför rätten för sin klädnads skull”, som han skrivit på gallerilappen på sidan 24. Som Robert påpekat är det han som valt datumet 6/6.
I inledningen har jag också lagt denna mening, ur en handskriven text:
”och bondförnuftet säger – kan en fredlig man ofreda en annan fredlig eller ofredar han må vara de icke fredliga”
