Innehållspunkt i boken Pangea – Andarnas hus.
Kring september 2020 var något fel med min tv-box, så att jag fick in Mezzo Tv, fast jag inte skulle få det. Det kändes som jag dött och kommit till himmelriket, att kunna lyssna på klassisk musik hela tiden. Teckningen över har jag gjort medan jag hade på barockmusik från Ambronay Festival.
Ansiktet med ett uppspärrat öga på omslaget har kommit utifrån en konsert med barockensemblen Vox Luminis, som jag ser om och om igen: Dixit Dominus av Händel. En kvinnlig violinist har ett väldigt karakteristiskt sätt att titta på de andra. Ansiktet har blivit likt henne.
Det är normalt trygghetsskapande beteende för människor med Asperger att se t.ex. någon film om och om igen. Som jag förr tittade på tv-serien Familjen Shtisel tittar jag nu på denna konsert. (Det religiösa temat är det gemensamma.)
Teckningen över gjorde jag medan jag hade på tv en violinkonsert av Stravinsky. Solist Vilde Frang. Ansiktet t.h. har oavsiktligt fått lite likhet med dirigenten, Iván Fischer.
Denna teckning är också gjort medan jag hade på nämnda Stravinskykonsert. Ansiktet har oavsiktligt fått lite likhet med Vilde Frang. Jag tänkte om henne att hon såg ut som hon kunde ha varit i en målning av Gustav Klimt, ”…eller Edvard Munch”. Jag kände ännu inte till att hon är norsk.
Detta, och teckningen på nästa sida [längre ner], har påverkat att jag 19/12 -20 fått en speciell mardröm:
Ruggig mardröm – plågsam, lång. Först var jag i ett hus med många. Minns bara att jag sa att ens stora, blå målning påminde om Munch. Sedan var jag plötsligt i Munchs familj. Familjemedlem. Och det var en horribel problemfamilj med sinnessjukdom hos ena och andra.
Men det var en underbar kort sekvens. Jag sa till en tjej: ”Du är helt underbar!” Men grejen var att hon sa det samma till mig samtidigt. (Av slump.) Det blev så orden kom precis samtidigt. [P.S. Det finns en sådan situation mellan Elaine och en man i ett avsnitt av Seinfeld. Jag kollar Seinfeld mycket, så det har nog påverkat här.] Referens: Såg i går TED talk där en underbar tjej talade om att allt vibrerar och att man kunde bli i tillstånd där serendipity (lycklig slump) oftare kunde hända. Hur man dras till människor med samma känslor = samma vibration. [P.S. TED har markerat att föreläsningen inte verkar stödja sig på vetenskap.]
I drömmen var väl Munch själv. En familjefar. Ögonblick då jag var rädd jag blev sinnessjuk. En i familjen (minst) var det. Det var fruktansvärt, skrämmande, otryggt, oroligt. Minns inte nu mera vad hände. Det var saker med romans (eller sex) med kvinnor.
Som referens har jag alltså noterat tanken om Vilde Frang. Dessutom: ”Han som liknar Munch 7 sidor bakåt: Basen”
Det är han i teckningen nedanför jag fantiserat om att kunde vara Munch. (Och att ”basen” där bak mobbas.) Dessutom har jag noterat en väldigt trist utseende cellist jag hade sett.
