Denna teckning är från 15/5 -24. Förklaring från hemsidan:
Dagen innan hade jag varit ute med min elrullstol och fotat de höga lönnarna vid kanalen här jag bor.
Den fina svängen ut i våren, och de höga träden, är det ena skälet till att jag tecknat ett träd – för ovanlighetens skull svart på vit bakgrund. Jag tecknade mycket skog i barndomen, så det påminde mig om det.
Det mörka runt trädet tecknade jag efteråt.
Fast allra först ritade jag det som ser ut som en jordhög med en prick i. Jag har bara utgått från att det är en bula i underlinjen. (Jag brukar ofta utgå från något ”fel” på det sättet.)
Det var bara en impuls jag fick att lämna den runda pricken i det svarta.
Det andra som gett teckningen är att jag nyss hade sett ett naturprogram med en stor lönn på min tyska tv-kanal.
Man såg lönnäsor rotera mot marken i slow motion.
Men det var bara runda stenar, utan jord, som de föll på.
Sedan såg man fröna spira i uppsnabbad film. Detta har undermedvetet kommit till uttryck i de två spirliknande, grå, rundade sakerna i mörkret på teckningens vänstra sida.
Fastän fröna låg på stenar har spirorna buktat runt och hittat jord under stenarna. Man såg hur det sedan var många typ 20 – 30 cm långa begynnande lönnkvistar som kommit upp. De sa att det tar hundra år för en sådan kvist att bli ett träd.
Naturen förundrar mig bara mera och mera med åren, och jag tog intryck av dessa bilder.
Samtidigt påminner detta om liknelsen med såningsmannen i evangelierna: Markus 4. Det är om hur Ordet ”sås” och hur det går med det som sås på stengrund, för lite jord, bland törnen eller i nog god jord. Här föll det ju på stenar.
Då jag tecknade den lilla trädkvisten som kommer upp höger om trädet tänkte jag på naturfilmen. Fast annars har jag inte tänkt på den alls, utan förstod att den påverkat undermedvetet först efter att jag var klar.
Jag tänkte att jag bara gjorde en liten ”bildgåta” då jag ritade till en liten cirkel över den vita pricken nederst. Fast undermedvetet skall jag här ha gjort frön. Ett i jord och ett fallande.
Detta knyter också automatiskt an till teckningen Trädmannen, som jag gjorde 2007. Bilden har en lång förklaring av saker som kommit fram undermedvetet.
Igen har jag gjort en bild som handlar om naturen och livskraft.
Igen har det knutit an till min barndoms kreativitet, sedan trädet är svart på vit bakgrund.
Här är ett stycke ur förklaringen till Trädmannen, där man ser att det handlar om det samma.
Jag skriver om en sommarstuga jag den gång hade:
…Stugan ligger på en liten bergsknalle, där det går brant ner till sjön. En tall finns just där granitberget stupar ner. Jag hade tittat på den och tänkt hur otroligt det var att den kunnat växa upp och bli så stark, rakt på kala berget, med minimalt av jord. Efterhand som den växt upp har den fått långa rötter, som har fäst den, så den kunde stå emot vinden från den öppna sjön framför. Stugan ligger högt, utan skydd för vinden.
Som sagt innan gjorde jag ett symboliskt giftermål med den där tallen en kväll. På sätt och vis har jag ”gift mig med naturen”….
Teckningen på sidan 118 och Trädmannen handlar om kärleken till naturen. Fyra dagar efter trädteckningen, 19/5 -24, fick jag en dröm som knyter an till det samma.
Bakgrund: 1997, då jag var kär i en tjej, köpte jag mig ett halsband med ett bärnstenshjärta. Efteråt har hjärtat för mig kommit att representera kärleken till naturen. Drömmen:
Drömde lustigt. Stod vid en kvinna bakom disk. En kvinna (tror jag – tjej) lade fram en ljus pastellgrön smycksten. Lite större än ett plektrum, rätt platt. I nån sorts social skämttrots sa jag till hon bak disken (ingen bild av henne): ”Min sten är mycket finare! Ser du min!? Ser du vad det är!?” Höll fram halsen. Hon sa: ”Ett bärnstenshjärta.”